det är bara det att hur kan man sakna något man kastade iväg, för att man inte ville ha de längre?
Julen spökar med mina känslor. Jag förstår inte ett skit vad som händer med mig. Jag hade det bra, jag klarade mig jätte bra. Men nu helt plötsligt kan jag inte ens koncentrera mig, för det enda jag ser när jag blundar är saker jag inte vill se. Saker som jag inte heller får se. Jag är säker just nu på vad jag vill. Men det skulle inte vara värt å kasta sig in i något. För innerst inne, så vet jag vad som är bäst. Och det är att glömma allting. Det är bara för att det är jul, Och jag känner mig ensam. Försöker intala att det är därför känslorna spökar med en. Jag saknar saker jag hade förra julen, jag önska jag hade varit mer brydd då om vad jag hade. Jag ångrar att jag inte höll det tillräckligt hårt. Men eftersom jag avslutade något som betydde alldeles för mycket för mig, så får jag skylla mig själv.
Jag älskar dig/ f
nu är det dags för lite städning.
0